På begäran av min förste, trogne bloggläsare (vad gör man inte;-) har jag lovat att kommentera lärarutbildningen utifrån den debatt som blossat upp efter Maciej Zarembas artikelserie i DN. När jag började läsa artiklarna svämmade hjärnan över av nya och gamla diskussionsämnen och innan jag lyfter locket på den kokande grytan av heta potatisar har jag försökt lista upp vad som varit positivt med den utbildning jag ändå ägnat ett antal år till att genomföra.
1. Praktiken
Man kan ägna mycket tid åt att i universitetsmiljö lära sig pedagogiska tricks och fylla på de egna kunskapsdepåerna, men det är i verksamheten kompetensen prövas och utvecklas. Jag har haft turen att under utbildningen få vara i två mycket olika skolor och mina handledare har varit både skickliga lärare och goda förebilder i övrigt. Jag har mött elever från skilda världar och fått känna på hur olika läraryrket kan vara beroende på skolmiljö och -ledning, erfarenheter som - utöver de rent didaktiska - känns viktiga att ha inför framtida yrkesliv. Om man som student värdesätter praktiken och tar ansvar för att använda tiden på skolan och i klassrummet på bästa sätt så är VFUn den bästa förberedelsen inför framtiden.
2. Anna Westanskog, VFU samordnare
Som en följd av den viktiga punkt 1 krävs det att det i organisationen kring praktiken finns kompetenta, engagerade människor som håller i trådarna. Om inte Anna Westanskog har fått dela med sig av sina erfarenheter inför förändringen av lärarutbildningen i Stockholm har någon gjort ett stort misstag. En mer engagerad, generös, varmhjärtad och omtänksam person får man leta efter inom lärarutbildningen. En nyckelperson som har känsla för vad studenterna behöver och som med små medel har förmågan att trolla och göra stor skillnad.
3. Ämneskurserna
Det finns mycket att säga om kursutbudet, men bland många frågetecken lyser en del utropstecken upp studievardagen. Ju mer riktad kurs, desto bättre. Motivationen ökar när syftet med kursen stämmer överens med målet för utbildningen. De lärare som förstått detta verkar dessutom trivas bättre med sitt yrke och förmedlar engagemang utöver kunskap. Dubbelt plus. Självklart, men ändå inte.
4. Andra intresserade och kunniga studenter
Trots att den gamla lärarutbildningen kritiseras som undermålig så finns en hel del studenter som kommer att bli riktigt bra lärare även i dessa kullar. Vi har blivit duktiga på att ta saker i egna händer och göra det bästa av situationen. På utbildningen samsas människor med många olika intressen och bakgrunder, något som leder till spännande diskussioner och många tillfällen att lära av andra.
5. Lokalerna på Konradsberg
Nu är ju tiden snart all för "Lärarhögskolan i Stockholm". Men lokalerna i Konradsberg slår universitetets med hästlängder. Ljusa, vackra och ändamålsenliga, hoppas de kommer att användas till undervisning även i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar