Höstlov!

Vi går ett milt höstlov till mötes. En vecka utan elever ersatt med 2 planeringsdagar och 3 lediga dagar. Jag ska skriva åtgärdsprogram, rätta prov, tänka, promenera och ha det skönt med familjen. Det behövs nog inte många dagar för mig att ladda om, men det känns bra med en paus och lite tid att reflektera.

Trädgårdsmästaren

Mina elever är som små blommor. De lyser upp skolan och ger den gråtrista byggnaden hela dess mening. Vi är där för dem. Vårt uppdrag är vitt, viktigt och vackert. Vårt uppdrag är spännande, snårigt och svårt.

Det finns vissna blommor som tröttnat och lagt sig att torka, det finns spirande blommor som skjuter skott, klättrar och frodas. Vi springer där med våra vattenkannor och näringslösningar. Ansar, vattnar, byter plats i fönstret och skjuter till extra jord någon gång ibland. 

Fingerspitzengefühl

Har en kort stund ensam hemma och vad passar bättre än att hälsa på lektionsutvecklaren?! Jag är ju officiellt en riktig lektionsutvecklare nu, tyvärr hinner jag inte reflektera och skriva om det så ofta... Arbetet som lektionsutvecklare innehåller både mer och mindre kreativa inslag. En av veckans höjdpunkter är när jag på fredagsförmiddagarna - i tätt samarbete med min klass - busar med svensk- och SO läraren. Vårat "bus" går ut på att eleverna slår upp och lär sig svåra ord som de sedan använder någon gång under dagens lektioner med svenskläraren. Första tillfället valde vi fina ord som "autodidakt" och "kontext", veckan därpå var initiativet helt och hållet deras. "Polyglott", "lunsig" och "fingerspitzengefühl" blev plötsligt ord på mina 7:ors läppar. Eleverna tycker att det är så roligt! De skriver upp orden (i lämplig kontext) på armen för att komma ihåg vad de ska säga och är överlyckliga när de ser lärarens förvirring över deras ovanliga kunskaper. Behöver jag ens nämna att alla kan dem utantill efter dagens slut?